Grimm, Bert

Svartvitt fotografi av två män där den ene tatuerar den andre på ryggen. Mannen som tatueras är den tatuerade mannen Tom Stephens. Tatueraren är Bert Grim. Båda herrarna har signerat fotot.Bert Grimm, 1900–1985, är ett namn som för de flesta intresserade bör te sig minst lika självklart som Sailor Jerry. Redan som 15-åring gav han sig av hemifrån, sällade sig till kringresande karnevalsällskap och började tjäna sitt levebröd som tatuerare. Bland annat ska han ha rest tillsammans med personligheter som Buffalo Bill. Intresset för tatueringar ska ha funnits med sedan 12-årsåldern då Grimm sägs ha hängt kring traktens tatueringsstudior.

Medan Grimm reste runt i de olika staterna och tjänade sitt uppehälle som sideshow-tatuerare, stötte han samman med många äldre, bättre vetande, att lära sig mer av. Bland andra ska Grimm ha influerats av tatuerare som Percy Waters, William Grimshaw, Frank Kelly och Shorty Shultz. Först när Grimm var 23 år gammal – år 1923, valde han att slå sig ned som fast lärling och gjorde då så i Portland, Oregon.

I Portland gick han som lärling under »Sailor George« Fosdick. En man vars traditionella flash-motiv skulle komma att göra särskilt intryck, till den grad att de än gör sig frekvent påminda bland dagens tatuerare, genom att de i sin tur studerat Bert Grimms motiv. Efter ett år hos Fosdick bar det av till
Los Angeles, Kalifornien, där ännu en stark legendar tog sig an unge Bert, nämligen »Sailor Charlie« Barrs.

1928 satte Grimm upp en egen studio, i Saint Louis, Missouri. Nära Mississippi-flodens hamn gav detta naturligt många kunder bland flodens allehanda båt- och hamnarbetare. Där fanns också en hel del militärer från en närliggande bas. Det stadiga klientelet gav honom goda chanser till en populär studio, med ökad erfarenhet och inkomst, depressionsåren till trots. Redan då liksom senare övervann Grimm de flesta hinder genom ren ihärdighet, då han sällan arbetade mindre än veckans alla dagar.

Med tiden kom han att sätta upp flera tatueringsstudior under sitt namn, då främst i Oregon, där han slutligen slog sig ned permanent, i Warrenton. Dock verkade Grimm även på platser, exempelvis på Hawaii och i Kina. Det var sedan i Warrenton som Grimm kom att dö och begravas. Enligt utsago ska han ha varit verksam ända fram till sina sista två veckor i livet. De avslutande åren spenderade Grimm i en studio han anordnat i sitt eget hem.

Karriären kom att vara hela sjuttio år och även om flera källor något överdrivet beskriver Bert Grimm som den traditionella stilens fader – han hade trots allt flera goda läromästare i sin tur, var och är han mycket av essensen i den. Hans förmåga att skala av och förenkla utan att ta udden av saker, utan istället bidra med starka personliga uttryck, var och är hans styrka. Stilfullt dansande indianer, gapande glada tigrar och muntra liksom gråtande hjärtan, är bara ett fåtal klassiker han lämnat efter sig. Särskilt bör tilläggas att han också var mannen bakom Lyle Tuttles ryggtavla.

Källor: