Whang-od Oggay, ~1917–, beskrivs ofta som Kalinga-folkets sista och Filippinernas äldsta tatuerare. Själv identifierar hon sig som mambatok, hennes modersmåls ord för denna sysselsättning. »Batok« betyder tatuering och »mambatok« tatuerare.

Att hon är äldst och sist ut tycks samtliga källor överens om, men att hon idag är hundraett år gammal är inte att lita på. Själv vet Oggay inte exakt hur gammal hon är, men gissar på runt hundra år. Man verkar med säkerhet endast kunna ange en ålder på någonstans över nittio år.

Oggay hör till norra Filippinernas urbefolkning, en stam som kallas Butbut i regionen Kalinga. Hon har tatuerat mer eller mindre hela sitt liv, i över åttio år, då hon hade en far som var tatuerare och tidigt insåg sin fallenhet för att tatuera. Det hör till klanens traditioner att tatuera sig. Kvinnorna gör det sedan det anses vara vackert och för att bli just kvinnor, medan männen gör det i egenskap av krigare för att visa på mod och styrka – att de är kapabla och förtjänat att pryda sig med talande mönster utifrån bedrifter.

Kalinga-folken har sedan länge rykte om sig att vara blodtörstiga och var förr i tiden så kallade huvudjägare — i krig mot yttre hot mot stammen, såsom illavarslande främlingar och andra, fientliga stammar, högg man huvudet av sina besegrade motståndare och sparade deras huvuden som troféer.

Tatueringarna i fråga symboliserar alltid något, vilket vill säga att de alltid har en mening, och påminner om många andra urbefolkningars tatueringar. De består i stiliserade tolkningar av djur och natur vävda av geometriska mönster som ger intryck av mystik och trolldom. Och lika enkelt men avancerat som det ter sig, är det lika respektingivande och vackert. Allt görs för hand helt utan maskiner och som betalning ges olika gåvor, exempelvis slaktdjur, örter och mediciner.

Oggays tatueringsverktyg är även de enkla och traditionella och talande för folket i fråga. Istället för nålar används taggar från lokala citrusträd – taggen ifråga sätts i ett enkelt handtag av trä på vilket tatueraren knackar med en bambustav. Den svarta färgen görs genom att blanda kol och vatten.

Källor:

• https://hauteculturefashion.com/kalinga-tattoos-philippines/
• https://www.tattoolife.com/whang-od-master-traditional-filipino-tattoo-art/
• https://theculturetrip.com/asia/philippines/articles/a-guide-to-the-indigenous-tribes-of-the-philippines/
• https://theculturetrip.com/asia/philippines/articles/meet-apo-whang-od-the-last-hand-poke-tattoo-artist-in-the-philippines/
• https://www.youtube.com/watch?v=HPJjQJ1UWn4 (DW Documantary)