Hull, Mildred [Millie]

Svartvitt porträttfoto av Mildred HullMildred »Millie« Hull, 1896–1946, var liksom Nora Hildebrandt en pionjär inom tatueringskulturen då hon var en av de första officiella kvinnliga tatuerarna. Särskilt särpräglande är att hon då var verksam i Bowery-distriktet – en på den tiden mycket färgstark och stökig del av Manhattan, New York. Hon benämns ofta som »Queen of the Bowery«, det vill säga »Bowerys drottning«. Andra betydande omnämnanden är titlar som »The Mother of Modern Tattooing« och »New York’s Only Lady Tattooer«.

Redan som nybliven tonåring övergav Mildred skolan, för att istället ägna sig åt artisteri. Detta som burleskdansös inom varieté och cirkus. Liksom många andra flickor inom branschen av den eran och delen av världen började hon snart tatuera sig. Detta av den legendariske Charlie Wagner, som sägs stå bakom flertalet av historiens amerikanska tatuerade damer.

Med allt fler tatueringar på kroppen, och sedermera uppträdande som tatuerad dam, började Mildred intressera sig för själva tatuerandet. Hon ska därför ha lärt sig att tatuera, genom Wagner – men också på egen hand. Även detta var mycket ovanligt på den tiden, sedan de dåtida kvinnliga tatuerarna i regel lärde sig yrket av manliga partners eller släktingar.

»Tattoo Emporium« var namnet på den egna studion som Mildred öppnade kring 1939. Den var som så många andra dåtida New York-baserade tatueringsstudios inhyst hos en barberare. Detta innebar för tatuerarna en billig hyra, rena ändamålsmässiga lokaler, samt tillgång till ett mansdominerat klientel. På den tiden var det först och främst män som tatuerade sig.

På andra ställen, särskilt i sämre bemedlade, mindre städer, inhyste sig tatuerarna i brist på annat lite varstans – exempelvis arkader, trappuppgångar, verkstadsskjul, hästvagnar, terrasser, med mera. Det är därför från den tiden – tidigt 1900-tal – som man återfinner många motivdesigner i form av inbundna böcker eller vaxade rullar –det bärbara formatet lät tatuerarna ta med sig sina motiv, söka upp en lämplig plats och tillfälligt slå sig ned där för att sedan dra vidare.

Tyvärr dog Mildred tidigt, under oklara förhållanden, och hittades på en toalett på en restaurang (»Gladworth Company Inc.«) i Bowery-distriktet. Det offentliga uttalandet från polisen var att Mildred varit sjuk och därav dött av naturliga orsaker. Allmänt beskrivs dock hennes död bland våra samtida källor som självmord genom förgiftning. Detta verkar aldrig ha fastslagits, men utifrån tidigare självmordsförsök – hon hoppade från en byggnad 6 januari 1943, och det faktum att hon hittades tillsammans med en pillerburk, verkar det mer sannolikt än polisens förklaring.

Notisen för Mildreds dödsfall, i New York Times, talar för att hon egentligen ska ha hetat Mildred Lee. Dock saknar även detta, utöver ett enstaka fynd, egentliga bevis. Polisen ska ha funnit en bankbok på kroppen, tecknad på en Mildred Lee, förevisande $135 på ett sparkonto. Förövrigt ska Mildred Hull inte ha haft någon känd bostadsadress. Av Times-notisen och våra egna efterforskningar att döma, tycks ingen ha vetat något om hennes person, utöver just det som förknippas med hennes tatueringar.

Källor:

Etiketter: , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,